Lite

OM MIG

HEJ KOMPISAR,

kul att träffas!

Jag heter Sanna, döpt efter den där Ulf Lundell-låten, men kallas Sanixen av mina barndomsvänner (ingen minns varför eller när vi kom på det). Jag växte upp i Olofström i Blekinge, men är Malmöbo sedan 2010 efter att ha pluggat foto och bildjournalistik i Sundsvall ett par år.

Jag älskar mina barns bubbliga skratt, äventyr, vackra saker och när årstider skiftar. Och så gillar jag ljus, jag vet inte hur många gånger i veckan jag säger “wow, titta vilket vackert ljus!” till någon i min omgivning som oftast inte alls är lika intresserad. Men ljus är viktigt, oavsett om det är mycket eller lite, soluppgång eller skymning. Jag ser bilder hela tiden och överallt.

När jag inte fotograferar sitter jag ärligt talat mest på golvet och bygger duplo eller magna tiles med kidsen (1 och 3 år), men när jag får egentid plinkar jag på mitt piano, ser på serier, letar skatter på loppis, diy:ar, odlar dahlior eller umgås med min man/min familj/mina vänner. De är det absolut bästa jag har och jag älskar när vi äntligen hittar tid att umgås.

Min fotostil är dokumentär och jag fokuserar på att fånga dagen som den var. Det är viktigt är att ni känner er bekväma med mig på plats och att vi faktiskt har kul tillsammans. Jag har fotat ungefär 100 bröllop och ser fram emot att fortsätta länge, länge till!

Ska vi köra en runda?

När jag var liten brukade vi spendera söndagarna med att köra en runda. Ni vet, när hela familjen packar in sig i bilen och bara åker åt valfritt håll och upptäcker någonting, vad som helst. Vi åkte till skogen och plockade svamp, tog en glass vid havet eller kollade på fina hus. Vi improviserade oss fram till en härlig söndagsutflykt helt enkelt.

Jag tror att det är därifrån min nyfikenhet kommer, viljan att upptäcka nya saker och platser. Jag är genuint nyfiken på andra människor, och har alltid massor av frågor. Jag kommer vilja veta allt om er och er kärlekshistoria.

När jag träffade min man tittade han på mig med frågande blick och undrade vad fasen jag menade med att vi skulle ”köra en runda”. Men nu har han tagit det till sig och insett att det är ett härligt sätt att umgås på. Så, vad säger ni, ska vi köra en runda?

Fina ord från mina fantastiska kunder